Tvivel

Onsdag 12/12: Har haft rejält med tvivel på min metod att komma tillbaka efter senaste skadan. Har kommit fram till att jag nog har två problem för tillfället. Dem verkar dela sig likt celler och inte försvinna med någon bestämd halveringstid...

Har senaste dagarna (eller egentligen senaste en och en halv veckan) haft ont på en punkt på utsidan/baksidan av vänster knäveck. Tror att den här smärtan kommer sig av att jag under höften kört för tuff excentrisk rehabträning för hamstring. Den tunga träningen gjorde ju gott för den ursprungliga skadan i fästet i rumpan. Därför förträngde jag nog att det gjorde mer och mer ont nedanför knät. Antar att andra änden fäster där...

Senaste dagarna har denna smärta varit det som oroar mig mest. Börjar luta åt följande plan:
Fortsätta på den egenhändigt preskriberade Ibuprofenkur och hoppas att smärtan försvinner. Vila ytterligare en tid (hur länge är frågan...) och sedan återuppta den ytterst försiktiga joggningen och varva med försiktigt rullskidande. Tror ländryggen håller för detta nu. Helt enkelt strunta i rehabträning för baksida av lår.

Det måste funka...

Körde som vanligt ett gympass på lunchen. Ska börja träna stakmusklerna lite mer.

Julpyssel för motionären

2:a advent: Har varit rätt bekummrad för mitt ben hela helgen. Tycker det är märkligt att det inte blir något bättre när jag ändå försöker ta hand om det efter konstens alla regler. Grubblade länge på om jag skulle skogsjogga eller pröva rullskidorna men fastnade slutligen för en mix. Jag skogsjoggade med skidstavarna... Tänkte att med ett par stavar i nävarna skulle kanske hjärtat få jobba lite mer.


Det var lerigt och blött och jag tog omväxlande de minsta stigarna och obanat terräng. Konceptet med stavarna verkade dock fungera bra. De drygt 19 minuter som joggen varade hade jag en medelpuls på 160 och toppade upp 183 i maximal puls under turen. Kändes fint. Försökte trycka på ordentligt med stavarna i framför allt uppförbackarna och det bet lite i armarna också. Känns helt klart att man gjort något när man skriver på tangentbordet.


Eller också beror det på att jag efter joggningen ägnade 20 min åt armhävningar i stång och vanliga armhävningar i carporten. Hoppas inga grannar såg mig...

Just nu känns benet inte sämmre än innan turen, snarare nästan bättre. Fast det konstiga är att det tycker jag nästan varje gång och sedan kommer den en reaktion till morgonen efter. Lite märkligt är det. Hoppas dock att dagens mjuka underlag ska göra skillnad.


Insåg dock att stavarna var lite för långa och därför har jag nyss ägnat 20 minuter åt julpyssel! Eftersom jag är snål och har lite för många gammla stavpar liggande letade jag fram de sämsta.



Sedan slet jag av handtagen, bågfilade av stavparet en dryg decimeter.


Hottade trugorna till en för skogslöpning bättre storlek med hjälp av en avbitare och satte slutligen tillbaka handtagen med en limklutt i varje.


Jag ser definitivt fram emot nästa skogstur om en vecka! Då med för ändamålet optimerad utrustning och ett ben på bättringsvägen...

Veckan som gått

Lördag 8/12: Körde lite styrkeövningar för benen i måndags. Var tämligen säker på att jag skrivit om detta här men tydligen inte...? Lite enbenta benböj på balansplatta, försiktiga rehabövningar och andra blandade benstärkare.

Tisdag var det vanligt gymmande för bröstmusklerna på lunchen och ett litet joggpass på kvällen. Tog minirundan runt garagen nere i Djupedalsäng. Drygt 3000 meter på drygt 16 minuter. Farten var alltså mycket måttlig.

Onsdag körde jag styrka för axlarna och armarna i 30 min på lunchen.

Torsdag var det återigen dags för min varannandagsjogg. Samma garagerunda som förra gången. Återigen drygt 16 minuter.

På fredagen körde jag rehabstyrka för låret.

Idag lördag var det tänkt att jag skulle ta ett joggpass igen men redan igår kändes joggingturerna klart i låret. Vet inte hur jag ska förhålla mig till smärtan som kommer. Det gör inte superont men det känns om man lägger vikten på vänsterbenet när man har det lite böjt. Min tanke var att det så småningom skulle ge med sig om jag var försiktig och att joggingturerna skulle tjäna som lite försiktig styrketräning för skadan.

Kanske skulle jag omvärdera joggningen och bara köra rehabstyrketräning. Hur ska man kunna veta... Nästan alla man pratar med tycker ju att det bästa verkar vara att försiktigt träna sig igenom skadeperioder. Ingen rekommenderar ju total vila.

Ska testa att utöka antalet dagar mellan joggingturerna. Kanske ngt i stil med jogg, vila, rehab, vila, jogg/alternativ, vila, rehab osv...

Dessutom håller jag på att få tandvärk....

Styrsöjogg

1:a advent: I torsdags fick jag till en 16-minutersjogg i mycket varligt tempo. Följde upp med lite situps och stretch i gymmet.

Igår lördag trotsade jag vädret (det hade faktiskt slutat regna) och tog min planerade kortjoggingtur. Trots att jag bara hade en drygt 15 minuter till mitt förfogande lufsade jag iväg upp mot toppen på Styrsö. Ville känna på vinden och se på utsikten. Det kändes fint men för att det skulle bli extra mjukt körde jag genom tärrengen och blev rejält blöt om fötterna.

Utsikten från toppen var rätt grå.

Eftersom jag inte tog vägen gick toppturen över slipprig mossa.

Väl tillbaka till huset efter knappt 19 minuter inklusive fotostopp och filosoferande utförde jag enligt sjukgymnastens instruktioner 3 gånger tio höga benspark för att tänja på den "gammla" lårskaden. Idag söndag känns den nya skadan lite mer. Tror jag skall styrketräna låret imorgon lite istället för jogg. Kan ta en ny kvart jogg på tisdag istället.

De höga sparkaran höll på att sluta i en dubbel baklängessalto i pikstil då det visade sig att trädäcket var rätt slipprigt... Hade varit något att tajma på bild!

Uj uj sicket mjäkigt alternativ

Tisdag 27/11: Igår måndag blev det ett 40-min pass i gymmet på lunchen. Bröst och biceps fick sig lite genomkörning.

Idag tisdag morgon var jag vid Lundbybadet vid öppningen kl 06.30 för att prova på wet-westlöpning. Det har man ju hört ska vara hälsosamt och bra. Kändes lite vilset innan man kommit i vattnet. 20 spänn extra för västen fick man betala så totalt 70 spänn sved i snåltarmen lite. Kändes lite vilset innan man kommit i vattnet. Fick bland annat leta efter badvakten som skulle plocka fram utrustningen.

Jag stod ut en halvtimme som också var min plan. Dumt att överdriva något nytt första gången tänkte jag klokt. Det visade sig att det var ohyggligt tråkigt, svårt att få någon snits på det och inte heller särskilt jobbigt. Åtminstone inte med min teknik... Drev också ständigt in i kanten av de strömmar som skapades av alla som simmade runt i bassängen. Kändes omöjligt att få någon puls att tala om.

När man väl klev upp så kändes benen emellertid stumma på ett angenämt sätt. Ungefär som att simma bröstsim en halvtimme. Typ. Skittråkigt alltså.

Tror att jag satsar på att köra lite vanlig vattengympa på egen hand nästa gång (om det blir någon). Då sparar man i alla fall 20 spänn och jag tror man kan uppnå i stort sätt samma träning utan. Körde lite olika övningar och benspark i 20 min när jag badade med ungarna i Kungsbacka senast. Tror att det skulle bli rätt bra skonsam träning om man jobbade på allt man hade i en dryg halvtimme. Inte för hjärtat kanske men för muskler som är trasiga och läker långsamt.

Imorgon får det bli lite skrotlyft på lunchen igen. Tänker mig att man kanske kunde få till en 15-minuters joggingrunda på torsdag som följs upp med en likadan på lördagen om det känns bra. Skall ut till Styrsö i helgen om vi håller oss friska och det vore ju inte fel med lite jogg ute på de västra utmarkerna ner mot Brännholmsviken. Man kunde ju ta cykeln dit för att minimera rundan och slippa springa på hårt underlag.

Söndagssummering och rehab

Söndag 25/11: Körde ett gympass i fredags och försökte mig på rehabpasset på friskis och svettis idag. Efter några dagar med Ibumetin gel har det mesta av det onda på sidan av låret lagt sig. Har sedan i fredags försökt köra lite cirkulationsträning för låren några gånger per dag och idag joggade jag sex minuter på bandet och cyklade fyra minuter. Dessutom har jag gått på skogspromenad. Humöret blir lite bättre när jag för tillfället inte har ont varje steg som i torsdags och fredags. Hoppet återvänder lite. Kanske ska det ordna sig trots allt...

Nog har jag gjort bort mig igen

Torsdag 22/11: Definitivt ett misstag att jogga så långt som jag gjorde igår. Har haft en lätt panikkänsla inombords sedan igår. Har mer ont än för fyra veckor sedan då jag fick den nya bristningen. Jag trode verkligen jag var på gång att få till något som inom den närmaste framtiden skulle likna regelbunden löpning igen. Nu känns det som att man har en tvåmånadersperiod av beklagan och rehabilietering framför sig. Fattar inte hur det kan bli på detta sätt när jag faktiskt släppt alla krav på mig själv att prestera på träning. Har inget annat i mindset än att komma tillbaka till regelbunden lätt löpning. Skit också.