Cykellunch

Torsdag 27/9: Var lite tveksam till att köra ett cykelpass på lunchen med tanke på ryggen. Den har oroat mig en del sista tiden. Tänkte att jag testar hur det känns i fem minuter. Känns det lite tveksamt så kör jag lite gymmande.

Det kändes emellertid rätt ok och jag löpte linan ut. Stretchade ordentligt efteråt och jag tror det gick bra. Totalt 30 min cykling.

Idag känns ryggen faktiskt bättre än på länge. Kanske vände det igår. Det känns nästan så. Får se hur morgondagens bilresa till Stockholm kommer att slå. Fast det lär bli stopp ofta. Magnus vätskeladdar väl som vanligt så längre än en timme i taget lär vi aldrig rulla. Lika bra det.

Får se hur det blir att stå vid sidan om då. Lite kul ska det bli men är ganska säker på att en känsla av att inte vara en i gänget kommer att komma över mig. Fast nästa år, då kommer jag starkt. Blir ryggen bara bra kommer jag inte att sakna motivation i alla fall...

Fin fin runda och besök på IFK-kliniken

Tisdag 25/9 och onsdag 26/9: Igår var det distanslöpning som gällde. Kom ut efter barnens läggning vid åtta-tiden. Regnet hade precis upphört och det kändes direkt att det skulle bli en fin runda. Typisk höstluft och man springer förbi ett och annat hus som eldar i braskaminen. Den där utspädda fuktmättade rökdoften. Man associerar fritt till hösthajker som barn... Det går lätt att löpa och jag kommer snabbt in i en sådan där go känsla när benen rulla på av sig själv och tankarna bara vandrar planlöst.

Bland annat tänkte jag på just det, att tankarna vandrar planlöst. Framtidens uppfinning för konditionsidrottare måste bli en "pod" som man kan koppla till pulsklockan som kan registrera valda tankar (eller alla) och redovisa detta på passets tidsaxel kopplat till hjärtfrekvens, hastighet, ansträngning etc. Skulle vara rätt intressant att följa upp tankebanorna efteråt...

Ryggen funkade fint hela passet. Lite känning kanske i de brantaste uppförs- och nerförsbackar. Enda störmomentet kanske var en lite smårisig kista.

Passade på att kontrollmäta ett par löpvarv runt Massetjärn med GPS:en för att jämföra med fot-poddens mätningar i lördags. Lite snopet var att GPS:en mätte varven till 0,95 respektiv 0,96 medan fot-podden gjorde mätserien 0,96, 0,98, 0,98, 0,98, 0,98. Där sjönk farten på mina snabba kilometrar i lördags...

Totalt 57,30 i 4.14-fart.

Idag onsdag var det dags att prata med sjukgymnasten igen. Han tyckte det lät fint med de löppass jag gjort. Bra fart på distanspassen.

Beträffande ryggen sa han inte jättemycket. Tyckte jag gjorde rätt som gjorde mina bakåtböjningar. Ska fortsätta med det. Sedan hoppar vi över en övning ett tag som belastar ländryggen statiskt. Vi gjorde också en liten koll på hur jag utförde ett par andra övningar och det visade sig att jag nog utvecklat en helt egen variant på en av dem. Rättning och bättring. Själv hoppas jag att detta kan ha påverkat ryggen negativt... Hoppas kan man ju alltid.

Nytt besök om tre veckor och jag ska fortsätta med samma schema som senaste två veckorna. Varannat snabbt och kort, varannat långt och lite långsammare. Minst två vilodagar emellan. Rehab mellan passen.

Det vanliga tack till lunch

Måndag 24/9: Körde ett vanligt bonuspass på lunchen. Fem min uppvärmning +25 min bröst och axlar (3 övningar a´3 set är vad man hinner).

Ryggen är som den är. Försöker jobba på med ryggböjningarna. Hittills dock resultatlöst. Styrketräningen gjorde inte saken sämre i alla fall.

Ser nu fram emot helgens Lidingölopp som åskådare. Något startnummer som behöver extra hejarop?

Vanlig rehab

Söndag 23/9: Stack ner och körde det vanliga rehabpasset på F&S. Avslutade med armhävningar i stång och två övningar för armarna som bonus.

Har verkligen ansträngt mig i helgen för att ta hand om min onda rygg. Tyvärr har det inte blivit bättre, fast inte sämre heller. Det kanske tar tid sådana där saker också...

Maxade ut och testade footpoden

Lördag 22/9: Idag var det då dags att köra max några kilometer. Hade försökt intala mig hela natten att det skulle bli roligt. Jo jag är lite skeptisk och inte helt entusiastisk till den typen av pass. Har åtminstone inte hittills varit min grej även om jag säkert har nytta av dem.

Värmde upp genom att jogga ner till Massetjärn i centrum, knappt 2 km dit. Tänkte mig sedan att jag skulle klara fyra varv som jag visste var knappt en km styck. 3.30-fart skulla jag åtminstone hålla. Körde en flygande start och försökte sätta fart.

Första varvet gick på 3.20 och mätte 0,96 km (3.29-fart enligt klockan), andra tog 3.18 och mätte 0,98 km (3,22-fart enligt klockan) och tredje varvet tog 3.21 och mätte 0,98km (3.25-fart). Det skulle ju bli fyra varv men någonstans halvvägs på tredje tog min mentala kraft slut och jag beslutatde mig för att tre varv dög. Fegt men ändå jobbigt...

Joggade sedan ner i två varv till för att testa att mäta sträckan i lägre fart. Båda varven klockades till 0,98 km och då var farten 4,21 respektive 4.33 min/km. (Promenerade en liten bit efter målgång för att hämta andan innan mätningen av dessa varv startade...).

Joggade sedan hem till Orrekullen på gångvägen från Mölnlycke gammla fabriker över Högadal.
Klockan stannade på 37,07 och 8,73 km.

Tja vad säger oss detta då. Distansmätningen på plan asfalt känns relativt stabil (varvet består av en cykelväg som löper runt en tjärn och höjdskillnaderna består i princip av två små broar över tillflöde och frånflöde). Varför första varvet mättes 20 m kortare än de fyra andra vet jag inte. Jag tror att jag kalibrerade footpoden mot en hastighet som låg på drygt 4 min per kilometer så jag har ju egentligen inte testat någon stor avvikelse i fart gentemot den kalibrerade men jag tycker ändå att det känns stabilt. Nästa gång jag är ute på långsamlöpning i Mölnlycke ska jag ta GPS-poden och mäta några varv runt densamma tjärn för att kolla vad den säger om sträckan.

Dessutom säger mig dagens träningspass att det är enormt jobbigt att springa fortare än 3.30 min/km. Fast det var ju ingen nyhet även om man blir lika förvånad varje gång man försöker...

PS. Borta vid Mölnlycke gammla fabriker tog jag den lilla stig som skär gräsplätten och sparade nog en 10-15 meters löpsträcka där, om nu någon vill veta exakt hur varvet gick.

Köpt rullar

Torsdag 20/9: Glömde handduken idag när jag åkte till jobbet. Upptäckte det på väg ner till gymmet och ställde in. Lite knappsu kanske att nobba möjligheten med pappershanddukar från toan men jag är ju förkyld och hade planerat rehabträning till kvällen...

På vägen hem stannade jag till hos en sjukgymnast och köpte två "MvKenzie"-rullar i olika storlekar ( http://www.scanergo.se ). Tydligen skall de hjälpa en att sitta riktigt med svanken. Inte så dumt tror jag. I alla fall värt att testa. Tänkte idag att det är ju själva f-n att problemen skall avlösa sig på detta sätt. Just när man känner att man kan försöka träna mer och mer så går man och får ryggvärk. Börjar lacka ur på det här.

Ikväll körde jag det vanliga rehabpasset på F&S. 1.25 tog det.

Motig cykling

Onsdag 19/9: Ryggen värkte under ett långt möte som sträckte sig över de flesta av förmiddagens timmar. Förkylningen vill inte ge med sig och jag kännde mig trött som ett djur.

Fick tvinga mig ner till källargymmet på jobbet för att försöka mig på en halvtimmes cykling. Har ju "tillstånd" från sjukgymnasten att träna extra med cykling. Ett pass i veckan borde man ju kunna få till som en liten bonus.

Det gick precis så motigt som jag förväntat mig (vad annars...). Lite upplyftande var dock att Helmut stod på bandet och kutade som en stolle så lite sällskapsprat blev det i alla fall.

Det kändes en del i ryggslutet under passet men jag försökte tänka på hållningen hela vägen. Det blev nog inte värre än innan i alla fall.

Totalt 30 min som gav 3.5 på Suuntos TE-skala.

Två bra saker!

Tisdag 18/9: Tog en rätt bra runda på lunchen. Som jag skrev senast så kändes det som om förkylningen inte tillåter att maxa ur i ett veritabelt Coopertest. Valde därför sjukgymnastens andra alternativ, ett distanspass på upp till 60 min.

Satte av inåt Hisingen lite planlöst. Solen sken och det var lite höstkrisp i luften. Ingen rolig bit den första kvarten upp över Wiselgrensplatsen. Trafiken gjorde att jag inte ens hörde autolap-tuten från klockan. Det kändes dock bra trots förkylningen och på släta asfalten var det inga större problem att hålla 4.20-fart.

Fortsatte så planlöst på okända vägar och tog mig bort mot Tuve och Eriksberg innan jag tog hamnkanten tillbaka till jobbet.

Tyvärr gjorde sig min onda rygg påmind lite försiktigt sista 20 minutrarna. Inte roligt alls faktiskt. Man kan ju bli stressad för mindre...

Rundan blev 13,5 km på 58.10. Rätt bra tycker jag.

Väl tillbaka vid skrivbordet och jag just slukat ett par mackor ringer en snubbe från våningen ovanför på jobbet och säger att städaren som tömde hans papperskorg just hittat mina två guldmedaljer från de senaste koncernmästerskapen i halvmaraton! Yes, de försvann i flytten då vår avdelning bytte kontorslandskap under semestern. Så fint! Nu pryder de återigen väggen vid mitt skrivbord. Det är väl ytterst tveksamt om man har en sportslig att ta ytterligare ett sådant guld nu till våren. Tävlar ju numera i veteranklassen H35 och där är konkurrensen inte nådig. Fast det är ju inte ens säkert att man kan ställa upp överhuvudtaget...

Steady state på ryggen

Måndag 17/9: Det blev ett bonuspass på lunchen. Styrka för bröst och axlar i 30 min inkl. uppvärmning.

Nu på kvällen blev det det vanliga rehabpasset på F&S. Ingen särskilt upplyftande historia med den häringa förkylningen man har i kroppen.

Mitt ryggont som kommit krypande de senaste veckorna vill inte ge med sig. Slarvade lite med bakåtböjningarna i helgen (slarvade med det mesta faktiskt...). Det kändes bra under större delen av dagen men framemot eftermiddagen på jobbet kom värken som ett brev på posten. Trots mina verkliga ansträngningar att sitta riktigt och "gymnastiken" på lunchrasten. Får ligga på mer med bakåtböjningarna.

Imorgon hoppas jag få till ett löppass på lunchen. Tror inte jag skall pressa på med maxfart utan ta ett längre pass (hoppas på 50-55 minuter) men i hyfsat låg fart. Om inte annat så är jag nyfiken på hur benet reagerar på sådana lite längre rundor. Förra gången gick det ju skitbra rent ut sagt och då pressade man ju på rätt bra också!

Förkylt!

Söndag 16/9: En rätt tung dag. Har till slut åkt på den dunderförkylning som resten av familjen lidit av tidigare under veckan. Gårdagens utskjutning bättrade ju inte på tillståndet precis. Hade en liten förhoppning om att köra ett rehabpass nu när seglingen blev inställd. Lade emellertid de planerna på is tidigt på dagen.

Det blir nog inga kilometrar i den föreskrivna 3.30-farten imorgon. Då lär man väl dö av hjärtinfarkt knall och fall. Funderar istället på ett bonuspass i gymmet på lunchen och sedan ett rehabpass på kvällen. Förkylningen får styra lite vad det blir.

Nada

15/9: Hade en fantastisk runda i torsdag! Hade fått lov att springa upp till 60 min. Magnus och Daniel ville hänga på på lunchen. Det blev en vilsen runda utåt Hisingens västkust på totalt 1.02. Mätningen skedde med de footpod jag fick i födelsedagspresent tidigare i veckan. Vi var alla tre eniga i att den visade lite för långsam hastighet. Kalibrering är nog rätt bra att göra...

På fredag kalibrerade jag den på Rambergsvallen. 750m mätte den på 800m. Totalt blev det nog 6 400-metersvarv. Testsprang ett 400-metersvarv efter kalibrering och det stämde precis på klockan. Härligt. Skall prova lite mer någongång om olika fart etc. påverkar mätningen.

Idag sket sig en planerad segel pga 15 m/s medelvind. Rejält med rödtjut hos Svante boy kompenserade för förlusten!

Guldet blev till sand och en framtid som femtonhundrameterslöpare

Tisdag 11/9 & Onsdag 12/9: Min 35:e födelsedag (igår) skulle firas med stafettlöpning på Lindholmen. "Ericsson Runners" hade toppat laget och jag skulle gå ut på förstasträckan. Det var vinna eller försvinna som gällde och vi gjorde vårt bästa för att hetsa upp nerverna. Det blir som mer spännande då... Nu anade vi dock oråd redan innan start då ett gäng bengetter från Sävedalen tog några uppvärmningsvarv.

Hursomhelst, startskottet gick och jag tyckte det gick rätt bra att ligga i tätklungan. I alla fall de första 200 metrarna. Sedan föll jag tillbaka något i fältet men gnetade på så gott jag förmådde. Första kilometern på 3.17. Trodde jag kroknade på andra halvan av det 2,5 km långa varvet men höll nog trots allt rätt bra fart in i mål. Min tid blev 8.52. Riktigt nöjd.

Vår andreman plockade tre placeringar och tredje gubben gick ut som tvåa! Nu var det ju aldrig tal om att matcha vinnarna som ledigt löpte minuten snabbare på varje varv, men en andraplacering hade smakat fint.

Tyvärr tröt krafterna för tredjemannen och han tappade en placering som inte ens Magnus kunde plocka in. Ingen skugga skall dock falla på tredjemannen som strax innan hade kutat in på en sjätteplats i det individuella loppet på 7,5 km.

Totalt fick vårt jämna lag strax över 36 minuter. Alla var mycket nöjda.

Idag onsdag var det dags för ny uppföljning med sjukgymnasten på IFK-kliniken. Jag presenterade senaste två veckornas träning som kan summeras enligt följande.

30/8: löpning 48.01, 12.08 km (3.58 min/km)
31/8: rehab
2/9 : löpning 44.32, 11.48 km (3.53 min/km)
3/9 : rehab
5/9 : löpning 44.47, 11.30 km (3.58 min/km)
6/9 : rehab
8/9 : löpning 43.24, 9.87 km (4.24 min/km)
10/9: rehab
11/9: löpning 8.52, 2.5 km (3.33 min/km)
(det var en som mätte stafettvarvet med GPS till 2.7 km vilket skulle ge mig 3.17 min/km)

Sjukgymnasten var mycket imponerad över de fina tiderna och då blir man ju lite mallig! Han tyckte det såg bra ut och sa att jag kanske skulle slå mig på 1500-meterslöpning på bana på äldre dar. Vem vet, kanske börjar jag fatat tycke för dessa egentligen rätt avskyvärda korta distanser.

Hursomhelst, de kommande två veckorna fram till nästa uppföljning skall jag fortsätta med min "var tredjedagslöpning". Varannan gång 45-60 minuterspass med fart mellan 4 och 4.30 per kilometer och varannan dag 2-4 kilometers löpning i ca 3.30 fart (!).

Tanken med de rätt snabba farterna även på de lite längre passen är att man ska "irritera" skadan lite. Sedan skulle vi testa lite om de korta men snabba passen gjorde mindre ont efteråt.

Om det behövs (rätt subjektivt....) så skulle jag lägga in extra vilodag mellan löppassen. Jag fick också "tillstånd" att ta extra cykelpass mellan löppassen om det kändes bra och jag ville träna extra.

Han höjde också vikten på en av mina rehabövningar ett snäpp.

Bonuspass, F&S samt laddning för guld.

Måndag 10/9: Det blev ett bonuspass på lunchen. Stack ner till gymmet och värmde upp på cykeln, körde lite försiktig bänkpress, hantelpress och ett par axelövningar. 27 min tatalt.

På kvällen körde jag rehab på F&S. Lördagens runda känns fortfarande. Hoppas dock rehabpasset skall göra gott inför starten i Lindholmsstafetten. Jag skall gå ut på förstasträckan och får försöka vara beredd på det mesta...

1.25 tog passet.

Ryggvärken har kommit och gått under dagen. Stundtals har det kännts väldigt väl att inte allt är som det ska. Kör dock på med ryggböjningar.

Lugnare runda

Lördag 8/9: Lyckades med mitt mål att lugna ner rundan. Benet kändes rätt bra igen innan starten. Gott tecken enligt sjukgymnasten. Hörde också igår att skigspromenader skulle vara bra mot diskrubbningar i ryggen. Tog därför rundan runt Finnsjön på sydsidan och sedan "gula" spåret bort till Finnsjöns dagis. Bitvis gick det bra och stundtals gick det tungt. Kändes emellertid härligt att ha slagit av på tempot och blåst av jakten på puls. Gula spåret är ju mer stig än spår och farten blir därefter.

Benet är inte lika slitet som efter de andra 45-minutersrundorna.

Ryggen känns bara bra när man springer. Den har väl varit totalt sett bättre än igår.

Passet summeras 9,87 km på 43.24. Snittpuls 159 och TE 4.1 på Suuntos skala.

Rehab på F&S samt begynannde elende

Torsdag 6/9: Har haft rejält ont i benet under dagen. Onsdagens runda slet styggt känns det som. Det måste bli ett mediokrare pass på lördagen.

Körde rehabprogrammet på kvällen. Benen kändes slitna men passet gjorde gott och manfår en välgörande avslappningseffekt i benen känns det som.

På minussidan av dagen kan väl läggas att jag nu inte längre kan förneka för mig själv att jag har fått något lindrigare problem med ryggen. Långt ner i ländryuggen på höger sida har jag sedan ett par veckor tillbaka haft en molande tilltagande värk. Har försökt förtränga detta faktum men det blir faktiskt värre... Hade ju något ischiasliknande i våras och gick till en kiropraktor. Den här gången har det inte kommit plötsligt och strålar inte ner i benet lika långt. Inte heller strålar smärtan om man spänner inre muskler som det gjorde förra gången. Smärtan kommer dock från samma ställe.

Fick den gången en broschyr om diskrubbning eller vad det nu kallades. Fattade det som att det skulle kunna vara något slags förstadium till diskbråck eller så. Enligt den skriften skulle man göre upprepade bakåtböjningar för att trycka disken framåt och på plats. Har börjat med det ikväll och skalll försöka fortsätta så ofta tillfälle ges. Kanske kan det hjälpa. Elendes...

Sedan jag fick min löpskada vet jag inte hur många gånger jag konstaterat att min kropp degenererar på alla tänkbara sätt. Tror att den regelbundna löpningen med allt vad blodcirkulation, utmattning och avslappning den för med sig är otroligt välgörande för åtminstone mig.

Eller kan det vara så att man har drabbats av någon allvarligare form av hypokondris eller rent av ålderdom?

Lunchlöpning i bra fart

Onsdag 5/9: Drog på tidig lunch redan 10.40. Planerade att ta samma runda som förra onsdagen men bara två varv istället för tre på det lilla elljusspåret i mitten.

Drog iväg i motvind bort mot Sannegårdshamnen. Det gick rätt tungt faktiskt och jag tror första kilometern gick på drygt 4.20-fart. Försökte pressa på lite mer men ändå inte chimma ut mig helt på ditvägen. Tog mina två varv som jag mätte till 0,78 km styck (vilket ger att förra veckans onsdagsrunda var 0,78 km längre än dagens...).

På tillbakavägen drog jag på så mycket jag förmådde. Vad jag inte kan förstå är att jag inte ens mot slutet lyckas pressa mig så pulsen ens kommer i närheten av maxpulsen.

Totalt blev det 11.3 km på 44.47. Hemvägens sista 4,9 kilometrar gick i 3.45-fart vilket jag känner mig nöjd med. TE blev 4,8.

Nu på kvällen känns det ordentligt i benet. Mer än efer de två föregående 45-minutersrundorna. Skall verkligen försöka ta det lite långsammare på den planerade rundan på lördag. Måste ju tänka på atta vara i fin form till Lindholmsstafetten på tisdag.

Lunchbonus

Tisdag 4/9: Tog ett 25 minuters gympass på lunchen idag med. Några lätta övningar för bröst och rygg blev det.

Imorgon blir det ett nytt 45-minuterspass. Skall nog ta det lite lugnare än senaste två gångerna.

Dubbling

Måndag 3/9: Tog ett bonuspass i gymmet på lunchen. Totalt knappt 30 min försiktig träning av armar och axlar.

På kvällen körde jag det vanliga rehabpasset på F&S-gymmet. Totalt knappt 1.30. Gick tungt på alla sätt.

Raska 44.30!

Söndag 2/9: Idag var det dags för ett nytt 45-minuterspass. Tänkte att Vällsjörundan plus ett extra varv runt Mssetjärn skulle bli lagom. Passade också på att testa autolapfunktionen. Har alltid tyckt det varit dumt att man inte kan få snitthastigheten för typ senaste 5 minutrarna visade på Suunton. Fick dock tips om autolapfunktionen och det visade sig fungera rätt bra. Då kunde man ha koll på tiden för senaste kilometern och det var precis vad jag ville ha.

Rundans kilometerklockningar såg ut enligt följande: 4,06, 4,02, 3,59, 3,50, 3,45, 3,55, 3,45, 3,44, 3,39 (extravarvet runt Massetjärn), 4,10 (uppför backen från Mölnlycke fabriker till Högadal), 3,52, 3,38 (farten på de sista 480 metrarna). Rätt nöjd! Kanske kan man kosta på sig att dra ner på tempot lite några av de kommande rundorna för att få ut mer njutning av passen.

Totalt blev passet 11,48 km på 44.32. Träningseffekt 4,9 på Suuntos skala.

Som avslutning kan väl noteras att benet känns riktigt bra nu på kvällen. Trodde att rundan skulle försämra tillståndet rätt omgående.