Torsdag 20/9: Glömde handduken idag när jag åkte till jobbet. Upptäckte det på väg ner till gymmet och ställde in. Lite knappsu kanske att nobba möjligheten med pappershanddukar från toan men jag är ju förkyld och hade planerat rehabträning till kvällen...
På vägen hem stannade jag till hos en sjukgymnast och köpte två "MvKenzie"-rullar i olika storlekar ( http://www.scanergo.se ). Tydligen skall de hjälpa en att sitta riktigt med svanken. Inte så dumt tror jag. I alla fall värt att testa. Tänkte idag att det är ju själva f-n att problemen skall avlösa sig på detta sätt. Just när man känner att man kan försöka träna mer och mer så går man och får ryggvärk. Börjar lacka ur på det här.
Ikväll körde jag det vanliga rehabpasset på F&S. 1.25 tog det.
torsdag 20 september 2007
onsdag 19 september 2007
Motig cykling
Onsdag 19/9: Ryggen värkte under ett långt möte som sträckte sig över de flesta av förmiddagens timmar. Förkylningen vill inte ge med sig och jag kännde mig trött som ett djur.
Fick tvinga mig ner till källargymmet på jobbet för att försöka mig på en halvtimmes cykling. Har ju "tillstånd" från sjukgymnasten att träna extra med cykling. Ett pass i veckan borde man ju kunna få till som en liten bonus.
Det gick precis så motigt som jag förväntat mig (vad annars...). Lite upplyftande var dock att Helmut stod på bandet och kutade som en stolle så lite sällskapsprat blev det i alla fall.
Det kändes en del i ryggslutet under passet men jag försökte tänka på hållningen hela vägen. Det blev nog inte värre än innan i alla fall.
Totalt 30 min som gav 3.5 på Suuntos TE-skala.
Fick tvinga mig ner till källargymmet på jobbet för att försöka mig på en halvtimmes cykling. Har ju "tillstånd" från sjukgymnasten att träna extra med cykling. Ett pass i veckan borde man ju kunna få till som en liten bonus.
Det gick precis så motigt som jag förväntat mig (vad annars...). Lite upplyftande var dock att Helmut stod på bandet och kutade som en stolle så lite sällskapsprat blev det i alla fall.
Det kändes en del i ryggslutet under passet men jag försökte tänka på hållningen hela vägen. Det blev nog inte värre än innan i alla fall.
Totalt 30 min som gav 3.5 på Suuntos TE-skala.
tisdag 18 september 2007
Två bra saker!
Tisdag 18/9: Tog en rätt bra runda på lunchen. Som jag skrev senast så kändes det som om förkylningen inte tillåter att maxa ur i ett veritabelt Coopertest. Valde därför sjukgymnastens andra alternativ, ett distanspass på upp till 60 min.
Satte av inåt Hisingen lite planlöst. Solen sken och det var lite höstkrisp i luften. Ingen rolig bit den första kvarten upp över Wiselgrensplatsen. Trafiken gjorde att jag inte ens hörde autolap-tuten från klockan. Det kändes dock bra trots förkylningen och på släta asfalten var det inga större problem att hålla 4.20-fart.
Fortsatte så planlöst på okända vägar och tog mig bort mot Tuve och Eriksberg innan jag tog hamnkanten tillbaka till jobbet.
Tyvärr gjorde sig min onda rygg påmind lite försiktigt sista 20 minutrarna. Inte roligt alls faktiskt. Man kan ju bli stressad för mindre...
Rundan blev 13,5 km på 58.10. Rätt bra tycker jag.
Väl tillbaka vid skrivbordet och jag just slukat ett par mackor ringer en snubbe från våningen ovanför på jobbet och säger att städaren som tömde hans papperskorg just hittat mina två guldmedaljer från de senaste koncernmästerskapen i halvmaraton! Yes, de försvann i flytten då vår avdelning bytte kontorslandskap under semestern. Så fint! Nu pryder de återigen väggen vid mitt skrivbord. Det är väl ytterst tveksamt om man har en sportslig att ta ytterligare ett sådant guld nu till våren. Tävlar ju numera i veteranklassen H35 och där är konkurrensen inte nådig. Fast det är ju inte ens säkert att man kan ställa upp överhuvudtaget...
Satte av inåt Hisingen lite planlöst. Solen sken och det var lite höstkrisp i luften. Ingen rolig bit den första kvarten upp över Wiselgrensplatsen. Trafiken gjorde att jag inte ens hörde autolap-tuten från klockan. Det kändes dock bra trots förkylningen och på släta asfalten var det inga större problem att hålla 4.20-fart.
Fortsatte så planlöst på okända vägar och tog mig bort mot Tuve och Eriksberg innan jag tog hamnkanten tillbaka till jobbet.
Tyvärr gjorde sig min onda rygg påmind lite försiktigt sista 20 minutrarna. Inte roligt alls faktiskt. Man kan ju bli stressad för mindre...
Rundan blev 13,5 km på 58.10. Rätt bra tycker jag.
Väl tillbaka vid skrivbordet och jag just slukat ett par mackor ringer en snubbe från våningen ovanför på jobbet och säger att städaren som tömde hans papperskorg just hittat mina två guldmedaljer från de senaste koncernmästerskapen i halvmaraton! Yes, de försvann i flytten då vår avdelning bytte kontorslandskap under semestern. Så fint! Nu pryder de återigen väggen vid mitt skrivbord. Det är väl ytterst tveksamt om man har en sportslig att ta ytterligare ett sådant guld nu till våren. Tävlar ju numera i veteranklassen H35 och där är konkurrensen inte nådig. Fast det är ju inte ens säkert att man kan ställa upp överhuvudtaget...
måndag 17 september 2007
Steady state på ryggen
Måndag 17/9: Det blev ett bonuspass på lunchen. Styrka för bröst och axlar i 30 min inkl. uppvärmning.
Nu på kvällen blev det det vanliga rehabpasset på F&S. Ingen särskilt upplyftande historia med den häringa förkylningen man har i kroppen.
Mitt ryggont som kommit krypande de senaste veckorna vill inte ge med sig. Slarvade lite med bakåtböjningarna i helgen (slarvade med det mesta faktiskt...). Det kändes bra under större delen av dagen men framemot eftermiddagen på jobbet kom värken som ett brev på posten. Trots mina verkliga ansträngningar att sitta riktigt och "gymnastiken" på lunchrasten. Får ligga på mer med bakåtböjningarna.
Imorgon hoppas jag få till ett löppass på lunchen. Tror inte jag skall pressa på med maxfart utan ta ett längre pass (hoppas på 50-55 minuter) men i hyfsat låg fart. Om inte annat så är jag nyfiken på hur benet reagerar på sådana lite längre rundor. Förra gången gick det ju skitbra rent ut sagt och då pressade man ju på rätt bra också!
Nu på kvällen blev det det vanliga rehabpasset på F&S. Ingen särskilt upplyftande historia med den häringa förkylningen man har i kroppen.
Mitt ryggont som kommit krypande de senaste veckorna vill inte ge med sig. Slarvade lite med bakåtböjningarna i helgen (slarvade med det mesta faktiskt...). Det kändes bra under större delen av dagen men framemot eftermiddagen på jobbet kom värken som ett brev på posten. Trots mina verkliga ansträngningar att sitta riktigt och "gymnastiken" på lunchrasten. Får ligga på mer med bakåtböjningarna.
Imorgon hoppas jag få till ett löppass på lunchen. Tror inte jag skall pressa på med maxfart utan ta ett längre pass (hoppas på 50-55 minuter) men i hyfsat låg fart. Om inte annat så är jag nyfiken på hur benet reagerar på sådana lite längre rundor. Förra gången gick det ju skitbra rent ut sagt och då pressade man ju på rätt bra också!
söndag 16 september 2007
Förkylt!
Söndag 16/9: En rätt tung dag. Har till slut åkt på den dunderförkylning som resten av familjen lidit av tidigare under veckan. Gårdagens utskjutning bättrade ju inte på tillståndet precis. Hade en liten förhoppning om att köra ett rehabpass nu när seglingen blev inställd. Lade emellertid de planerna på is tidigt på dagen.
Det blir nog inga kilometrar i den föreskrivna 3.30-farten imorgon. Då lär man väl dö av hjärtinfarkt knall och fall. Funderar istället på ett bonuspass i gymmet på lunchen och sedan ett rehabpass på kvällen. Förkylningen får styra lite vad det blir.
Det blir nog inga kilometrar i den föreskrivna 3.30-farten imorgon. Då lär man väl dö av hjärtinfarkt knall och fall. Funderar istället på ett bonuspass i gymmet på lunchen och sedan ett rehabpass på kvällen. Förkylningen får styra lite vad det blir.
lördag 15 september 2007
Nada
15/9: Hade en fantastisk runda i torsdag! Hade fått lov att springa upp till 60 min. Magnus och Daniel ville hänga på på lunchen. Det blev en vilsen runda utåt Hisingens västkust på totalt 1.02. Mätningen skedde med de footpod jag fick i födelsedagspresent tidigare i veckan. Vi var alla tre eniga i att den visade lite för långsam hastighet. Kalibrering är nog rätt bra att göra...
På fredag kalibrerade jag den på Rambergsvallen. 750m mätte den på 800m. Totalt blev det nog 6 400-metersvarv. Testsprang ett 400-metersvarv efter kalibrering och det stämde precis på klockan. Härligt. Skall prova lite mer någongång om olika fart etc. påverkar mätningen.
Idag sket sig en planerad segel pga 15 m/s medelvind. Rejält med rödtjut hos Svante boy kompenserade för förlusten!
På fredag kalibrerade jag den på Rambergsvallen. 750m mätte den på 800m. Totalt blev det nog 6 400-metersvarv. Testsprang ett 400-metersvarv efter kalibrering och det stämde precis på klockan. Härligt. Skall prova lite mer någongång om olika fart etc. påverkar mätningen.
Idag sket sig en planerad segel pga 15 m/s medelvind. Rejält med rödtjut hos Svante boy kompenserade för förlusten!
onsdag 12 september 2007
Guldet blev till sand och en framtid som femtonhundrameterslöpare
Tisdag 11/9 & Onsdag 12/9: Min 35:e födelsedag (igår) skulle firas med stafettlöpning på Lindholmen. "Ericsson Runners" hade toppat laget och jag skulle gå ut på förstasträckan. Det var vinna eller försvinna som gällde och vi gjorde vårt bästa för att hetsa upp nerverna. Det blir som mer spännande då... Nu anade vi dock oråd redan innan start då ett gäng bengetter från Sävedalen tog några uppvärmningsvarv.
Hursomhelst, startskottet gick och jag tyckte det gick rätt bra att ligga i tätklungan. I alla fall de första 200 metrarna. Sedan föll jag tillbaka något i fältet men gnetade på så gott jag förmådde. Första kilometern på 3.17. Trodde jag kroknade på andra halvan av det 2,5 km långa varvet men höll nog trots allt rätt bra fart in i mål. Min tid blev 8.52. Riktigt nöjd.
Vår andreman plockade tre placeringar och tredje gubben gick ut som tvåa! Nu var det ju aldrig tal om att matcha vinnarna som ledigt löpte minuten snabbare på varje varv, men en andraplacering hade smakat fint.
Tyvärr tröt krafterna för tredjemannen och han tappade en placering som inte ens Magnus kunde plocka in. Ingen skugga skall dock falla på tredjemannen som strax innan hade kutat in på en sjätteplats i det individuella loppet på 7,5 km.
Totalt fick vårt jämna lag strax över 36 minuter. Alla var mycket nöjda.
Idag onsdag var det dags för ny uppföljning med sjukgymnasten på IFK-kliniken. Jag presenterade senaste två veckornas träning som kan summeras enligt följande.
30/8: löpning 48.01, 12.08 km (3.58 min/km)
31/8: rehab
2/9 : löpning 44.32, 11.48 km (3.53 min/km)
3/9 : rehab
5/9 : löpning 44.47, 11.30 km (3.58 min/km)
6/9 : rehab
8/9 : löpning 43.24, 9.87 km (4.24 min/km)
10/9: rehab
11/9: löpning 8.52, 2.5 km (3.33 min/km)
(det var en som mätte stafettvarvet med GPS till 2.7 km vilket skulle ge mig 3.17 min/km)
Sjukgymnasten var mycket imponerad över de fina tiderna och då blir man ju lite mallig! Han tyckte det såg bra ut och sa att jag kanske skulle slå mig på 1500-meterslöpning på bana på äldre dar. Vem vet, kanske börjar jag fatat tycke för dessa egentligen rätt avskyvärda korta distanser.
Hursomhelst, de kommande två veckorna fram till nästa uppföljning skall jag fortsätta med min "var tredjedagslöpning". Varannan gång 45-60 minuterspass med fart mellan 4 och 4.30 per kilometer och varannan dag 2-4 kilometers löpning i ca 3.30 fart (!).
Tanken med de rätt snabba farterna även på de lite längre passen är att man ska "irritera" skadan lite. Sedan skulle vi testa lite om de korta men snabba passen gjorde mindre ont efteråt.
Om det behövs (rätt subjektivt....) så skulle jag lägga in extra vilodag mellan löppassen. Jag fick också "tillstånd" att ta extra cykelpass mellan löppassen om det kändes bra och jag ville träna extra.
Han höjde också vikten på en av mina rehabövningar ett snäpp.
Hursomhelst, startskottet gick och jag tyckte det gick rätt bra att ligga i tätklungan. I alla fall de första 200 metrarna. Sedan föll jag tillbaka något i fältet men gnetade på så gott jag förmådde. Första kilometern på 3.17. Trodde jag kroknade på andra halvan av det 2,5 km långa varvet men höll nog trots allt rätt bra fart in i mål. Min tid blev 8.52. Riktigt nöjd.
Vår andreman plockade tre placeringar och tredje gubben gick ut som tvåa! Nu var det ju aldrig tal om att matcha vinnarna som ledigt löpte minuten snabbare på varje varv, men en andraplacering hade smakat fint.
Tyvärr tröt krafterna för tredjemannen och han tappade en placering som inte ens Magnus kunde plocka in. Ingen skugga skall dock falla på tredjemannen som strax innan hade kutat in på en sjätteplats i det individuella loppet på 7,5 km.
Totalt fick vårt jämna lag strax över 36 minuter. Alla var mycket nöjda.
Idag onsdag var det dags för ny uppföljning med sjukgymnasten på IFK-kliniken. Jag presenterade senaste två veckornas träning som kan summeras enligt följande.
30/8: löpning 48.01, 12.08 km (3.58 min/km)
31/8: rehab
2/9 : löpning 44.32, 11.48 km (3.53 min/km)
3/9 : rehab
5/9 : löpning 44.47, 11.30 km (3.58 min/km)
6/9 : rehab
8/9 : löpning 43.24, 9.87 km (4.24 min/km)
10/9: rehab
11/9: löpning 8.52, 2.5 km (3.33 min/km)
(det var en som mätte stafettvarvet med GPS till 2.7 km vilket skulle ge mig 3.17 min/km)
Sjukgymnasten var mycket imponerad över de fina tiderna och då blir man ju lite mallig! Han tyckte det såg bra ut och sa att jag kanske skulle slå mig på 1500-meterslöpning på bana på äldre dar. Vem vet, kanske börjar jag fatat tycke för dessa egentligen rätt avskyvärda korta distanser.
Hursomhelst, de kommande två veckorna fram till nästa uppföljning skall jag fortsätta med min "var tredjedagslöpning". Varannan gång 45-60 minuterspass med fart mellan 4 och 4.30 per kilometer och varannan dag 2-4 kilometers löpning i ca 3.30 fart (!).
Tanken med de rätt snabba farterna även på de lite längre passen är att man ska "irritera" skadan lite. Sedan skulle vi testa lite om de korta men snabba passen gjorde mindre ont efteråt.
Om det behövs (rätt subjektivt....) så skulle jag lägga in extra vilodag mellan löppassen. Jag fick också "tillstånd" att ta extra cykelpass mellan löppassen om det kändes bra och jag ville träna extra.
Han höjde också vikten på en av mina rehabövningar ett snäpp.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
