Jogg med åldermännen

Onsdag 30/1: Igår var i alla fall kärntruppen i sjövallastugan för att basta. Det var en liten och stukad skara som hade kommit dit. En med förkylning och en med knäont. Så det blev bara jag och Arne som tog en joggingtur. Långsamt tempo i 37 minuter. Precis lagom för mig. Arne hade slitit av hälsenan i sommras och gått gipsad i 8 veckor. Han är 64 bast. Hmmm, känns lite bistert att man drar jämnt i sådant sällskap... Fast eftersom jag hade tagit ett bonuspass på cykel i måndags så gjorde det nog bara gott att farten var extra måttlig.

Idag blev det en halvtimme i gymmet på lunchen. Försiktig bänkpress, situps och lite vadträning. Har haft lite småont i vänster axel sedan senaste rullskidsturen och nästa vecka bär det av med familjen till Långberget för lite vintersemester. Vill inte dra på mig något onödigt skit så de små snöturer jag hoppas på går om intet. Kul med snö ska det bli i alla fall.

Avsteg från planen och inspiration till bokhyllan

Måndag 28/1: Det skulle ju bli en extra vilodag idag men jag fick ett sådant sug efter att jobba lite så jag kunde inte hålla mig på lunchen. Satte mig på motionscykeln och tänkte köra en förlängd uppvärmning. Det kändes bättre i vänsterbenet än på mycket länge och minutrarna flöt på. Jag stoppar vid 20 tänkte jag. Vid 20 minuter var allt fortfarande bra och svetten flöt. Det blev 30 minuter till slut. Lite oroande känsla i "toppen på vaden"-ontet de sista tre minutrarna men allt har kännts toppen efter passet så det oroar mig. Inte idag i alla fall...

På vägen till dagis passade jag på att hämta ut mina senaste beställningar till bokhyllan. Vet inte riktigt vad det var men förhoppningsvis ska två av dem ge inspiration när jag kan träna lite mer och den tredje tänkte jag läsa på direkten.

"Chi Running" tänkte jag kunde passa nu på direkten, även i mitt något skadeskjutna tillstånd. Den verkar lite amerikansk och hallelujig av sig det lilla jag bläddrat i den men kan kanske kan vara något ändå. Det var väl framförallt det där med skadefrihet som baksidan nämner som lockade. Sedan var jag sugen på att läsa om träning men ändå inte bli så vansinnigt motiverad så jag gör något överilat av ren övermotiviation... I dagsläget får kämpa varje dag för att hålla emot träningsimpulserna, även utan extra inspiration.

Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli

Söndag 27/1: Igår var det dags för en joggingtur igen. Hela dagen gick innan det blev tillfälle att ge sig ut. Fördelen med detta var att regnet hade slutat men dagsljuset var ett minne blott.

När jag skulle ge mig ut så ville absolut dottern med och springa. Så på uppvärmningen fick jag sällskap. Hon kämpade på toppenduktigt. Det blev en hel kilometer utan paus på tio minuter. Den tjejen vet i alla fall vad prattempo är. Det snattrades precis hela vägen...

Väl hemma igen stack jag ut på min egen lilla tur. Kändes fint om än lite nära inpå den nyss ätna middagen. Lade mig på beskedliga fem minuter per kilometer. Lite bekymmersamt är att det även denna gång började kännas lite på utsidan av låret efter drygt 20 minuter. Det gör ju inte direkt ont men man blir lite orolig över att det är något som håller på att bli sämre igen. Jag trodde att jag var helt bra i den skadan. Idag söndag känns det bra igen så kanske ska man inte lägga för mycket vikt vid det utan bara vara lite extra observant framöver.

I alla fall så fick mig dessa känningar att ta raka spåret hem igen. Inte heller denna gång blev det alltså en 40-minutersrunda som jag önskat. Istället stannade klockan på 33.32 och 6,5 km.

Nu blir det en extra vilodag innan jag på tisdag ska göra ett nytt försök att köra ett pass med gubbarna i Sjövalla.

Löpningen funkar allt bättre

Fredag 25/1: Igår körde tog jag en fin runda på lunchen. Hade tänkt mig en runda på 40 minuter ungefär. Löpningen flöt på och alltför många andra lunchjoggare var ute på cykelbanorna runt Lindholmen för att jag skulle kunna hålla mig från att släppa upp farten något. Den nykalibrerade footpoden verkar numera i alla fall inte visa så mycket glädjesiffror. Tyckte jag sprang på bra men farten blev ändå inte högre än runt 4,50 per kilometer.

Hursomhelst, just som jag skulle till att inleda upploppet runt Semconhuset så fick jag lite ont på utsidan låret. Kanske bara inbillning men jag såg ingen anledning att dra ut på rundan. Tog det försiktigt raka vägen till duschen istället. Ingen skada skedd tror jag. Idag känns det finemang.

Toppen på vadenskadan känns också bättre för var dag. Hurra!

Totalt blev rundan 37 minuter istället för de tänkta 40. Inget att sörja över. På den tiden hann jag 7,8 km.

Excentrisk vadträning i gymmet

Onsdag 23/1: Mest för att hålla på träningsdisciplinen gick jag ner i gymmet på lunchen. Det blir en liten stund av avslappning och kaffet smakar godare efteråt.

Efter rullpasset igår kan jag känna lite svagt obehag i vänsteraxeln. Man ska väl kanske inte känna efter så mycket men jag bestämde mig för att strunta i viktlyftandet. Körde istället lite excentriska tåhävningar följt av situps. Vis av ett enstakapass av excentriska tåhävningar i höstas som följdes av en djävulsk träningsvärk som satt i en vecka så drog jag ner på antalet. Trots detta känner jag redan nu ikväll hur träningsvärken kommer krypande. Bra i och för sig men märkligt att fenomenet är så tydligt.

I övrigt känns benen rätt ok efter gårdagens pass. Det känns som att min strategi med varannandagslöpning och ytterst försiktig ökning är rätta vägen tillbaka till utmattning. Det verkar dock vara en rätt lång väg. Kanske krokig också. Ser verkligen fram mot ett löppass imorgon. Helst på lunchrasten.

Rullpass

Tisdag 22/1: Egentligen skulle man väl ha utnyttjat solen mitt på dagen och tagit en löprunda på lunchen. Nu var jag dock inställd på rullskidor och bastu i Sjövallastugan på kvällen. Så fick det också bli. Körde en något modifierad Vällsjörunda. Tog en bit rygg på en annan rullskidåkare men min form var inte riktigt somman skulle önska och luckan växte stadigt. Jag hade inte heller gnistan att ta i lite extra. Förkylningen sitter fortfarande i.

Tyvärr blev det ingen bastu efteråt. När jag kom till parkeringen slog det mig att hela gänget varit på träningsläger i värmländska Mattila. Inte en bil var där och jag tog duschen hemma istället. Får göra ett nytt försök nästa vecka.

Nu efteråt, med Södergren i täten på riktiga lagg så känns det rätt bra. Hoppas benet känns fint imorgon också.

Totalt 42 minuter vilket blev 9,75 km. Två rullrundor avklarade.

Ohyggligt sjuk lördag

Måndag 21/1: Början av helgen gick åt till att försöka överleva ett av de där riktigt kämpiga förkylningsdygnen som man kan drabbas av då och då. Kanske var det en släng av någon slags magåkomma också. På fredagen efetr sänggående slog febern till. microfleeceställ, sockor och dubbla täcken hjälpte föga mot frossan som höll i sig första halvan av natten. Dessutom fick jag rätt ordentlig magknip.

På lördagen skulle frun till Hagabadet, något som var planerat sedan länge. Jag beslöt mig för att härda ut. Det var med nöd och näppe jag klarade av påfrestningen av att resa mig från soffan för att hälla upp den tallrik fil som fick bli barnens lunch. Hela dagen tillbringades i liggläge.

Barnen skötte sig dock smått exemplariskt och jag överlevde till eftermiddagen då avlösningen kom hem...

Hoppade därför löpningen både på söndagen och idag. Kunde dock inte hålla mig från att gå ner i gymmet och köra några situps och ryggövninger.

Insåg idag att det inte är många veckor kvar innan resan till Långberget. Planerar därför att ta en lite tur på rullskidorna imorgon igen. Ska bli riktigt fint! Kanske kolla om det finns några sjövallagubbar att tjöta lite med på tisdagsträningen i sjövallastugan efteråt.