Nyårsdagen 1/1-2008: Egentligen skulle man väl haft en summering av året som gick här. Vad man gjorde bra och dåligt, hur många kilo man lyft med sina hamstrings under rehabpasssen och hur många onda ställen på mitt ben som kommit och gått. Nu blev det aldrig någon sådan skriven. Tror jag tar och skiter i det. Det är nog bättre att blicka framåt och drömma vidare om vad som komma skall.
Igår nyårsafton lämnade jag stavarna hemma och joggade runt på småstigarna runt Finnsjön i hela 35 minuter (läs med ironi). Det var inte tänkt att det skulle bli mer än knappt 30 minuter men det är svårt att gissa hur lång tid det tar hem när man testar lite nya krokar runt stammarna. Sista biten gjorde det tyvärr också lite ont i toppen på vaden. Låret var emellertid fortfarande rätt ok. Det var i alla fall skönt med ett pass som liknade ett ordinärt träningspass.
Idag har vaden konstigt nog varit märkligt besvärsfri ända fram till för en stund sedan då den började göra sig tillkänna. Tror jag gjorde någon tokig rörelse. Jag märkte igår också att vaden känns när man springer i branta uppförsbackar och när man måste lyfta på benen mycket. Kanske är det bättre att hålla sig till slät mark. Synd bara att det är så hårt underlag där det är plant.
Förhoppningsvis kommer vändningen snart och jag kan blogga min upptrappningsträning under vägen tillbaka till utmattning. Har inte gett upp drömmen om att ta mig runt Lidingö till hösten med hedern i behåll. Avstår dock från att anmäla mig tillsvidare.
I bloggplanerna ingår också att summera ihop hela skadeperioden på en tidsaxel och pricka in lite ups and downs... Mina få trogna läsare skulle kunna ta den som ett varnande exempel och hålla sig friska genom att värdera vilan mellan passen lika mycket som träningen i sig. Vilket år som helst nu. Vad tiden lider skall jag också summera ihop mina personliga erfarenheter och empiriska studier när det gäller olika metoder att skaffa idrottsskador. Hur man blir frisk från dem har jag inte räknat ut ännu. Uppenbarligen inte alls.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Glömde också nämna Magnus bragd på Sylvesterloppet, 35.22. Det är bara att gratulera och inse att min trogna träningspartner som jag ständigt akterseglat nu passerat min allra bästa historiska form med flera skonummer. Kul att se att målmedveten träning förr eller senare ger resultat.
Skicka en kommentar