Total omstart

Onsdag 17/1: Jag kastar in handduken! Det var nog egentligen i förrgår natt, efter rullskidsturen som ledde till bakslaget och en rätt rejäl ökning av smärtan i benet som jag kom fram till att detta inte funkar. Jag måste börja om och ta ett större grepp för att bli bra. Det känns inte bra men är nog nödvändigt om man skall kunna komma tillbaka till känslan av utmattning.

Någonting i stil med detta har jag kommit fram till att jag skall försöka med:

1. Genomförandet av mitt andra vasalopp skjuts på framtiden. Kanske är jag sugen redan nästa år. Trodde fram till i måndags att rullskidorna funkade bra men är nu överbevisad om att även denna motionsform gör det sämre, åtminstone i större doser.
2. Skall ta en rejäl och total vilopaus för benen på kanske en månad.
3. Skall inte springa ett enda dugg på 2-3 månader (tycker att löpningen är det som orsakar mest smärta efter kortast tid).
4. Skall anstränga mig för att genomföra ett seriöst styrke- och rörelseövningsprogram för ben, mage, sätesmiskler och höft enligt sjukgymnastens rekommendation.
5. Eventuellt kommer jag köra lättare motionscykling för att få genomblödning i benmusklerna. Sjukgymnasten trodde att underhållsträning av konditionen på cykel kunde vara bra om inte sadeln klämde och orsakade smärta.
6. Smärtan och inte tiden skall få styra upptrappningen.
7. När träningsupptrappningen inleds efter vilan skall upptrappningen ske med cykling och rullskidor. Löpningen skall komma in bilden sist när jag anser mig vara i princip återställd.

Som en konsekvens av detta tror jag också att även Göteborgsvarvet kommer att behöva hoppas över. Detta väntar jag dock med att bestämma.

Imorgon bär det av till Mattila på skidträningsläger. Jo, jag tänkte faktiskt följa med. Dock skall jag försöka se det som en semester och gå på tur med chokladtermosen istället för flåsa fram långa sträckor. Det kommer inte bli lätt att hålla sig i skinnet när alla andra tränar men jag skall göra mitt bästa.

Blev riktigt deppig igår när jag kommit fram till ovanstående punkter och känner att allt blir nog trots allt ännu tråkigare om man även ställer in träningslägret som jag sett fram emot en längre tid. Allt tråkigt kommer över en på en gång annars och lite söndagsåkning i solsken kanske bättrar på humöret och ger nya krafter...

Som parantes kan jag nämna att jag på lunchen var nere i gymmet och började träna på lite sjukgymnastikövningar. 33 minuter blev det och åtminstone en övning fick jag till bra så att den bet där det skulle. Alltid en början.