Skärtorsdag: Var nere en sväng och gymnastiserade lite försiktigt på lunchen. En 35 minuter blev det väl ungefär. Om jag inte kommer ihåg fel var detta det andra gympasset denna vecka.
Gårdagens lilla testjogg verkar inte ha gjort höften och ljumsken sämre. Nu har det vänt uppåt för sista gången. Det ska jag ge mig tusan på. Långsamhetens lov ska gälla och jag kommer vara en jäkel på att springa långt när semestern närmar sig!
Just nu bekymmrar jag mig lite för att den utlovade snöstormen ska krångla till det för familjen tripp till Kina imorgon. Har ingen vidare lust att bli sittande med två barn och en fru på Landvetter och missa bytet i Helsinki osv... Om man nu tar sig till flygplatsen över huvud taget. SMHI verkar ju ha slagit på stora trumman.
Hade en liten idé om att ta en morgonjogg imorgon men det blir nog till att testa löpbandet i källaren i parantesernas hus på plats istället. Benen kan behövas skakas loss lite efter flygturen.
torsdag 20 mars 2008
onsdag 19 mars 2008
Testjogg
Onsdag 19/3: Har haft riktigt kämpiga dagar på jobbet senaste tiden. Känns inte riktigt komfortabelt att man dragits in i ett riktigt ekorrhjul. Känndes därför extra bra att ta en liten kort testtur i solen och snösmältan på lunchen. Känns rätt osäkert hur långt man ska våga prova. Kommer fram till att 20 minuter kan vara en lagom start. Problemet med mina skador har ju ofta varit att jag inte kännt av dem förrän ett antal timmar efter passet. Alltså rätt svårt ibland att begränsa sig under själva turen.
Eftersom jag tänkt mig en lång återtågsperiod från skadeträsket enligt Maffetones träningsprinciper så har jag stt pulsklockans övre larmgräns på 180-35=145 slag per minut. Kan konstatera att den farten känns riktigt trivsam att springa i. Inte särskilt jobbigt i 20 minuter i alla fall. Inser dock att om det skall ge något får man köra rejäla rundor...
Men, eftersom jag har tiden med mig och inte har någon press att komma i form snabbt så ska jag än en gång satsa på rätt så försiktig upptrappning. Har ju läst en del olika riktlinjer om 10 procent i veckan men också 10-15 procent per treveckorsperiod. Hmm, procent från vadå? Ska jag börja på 30 minuter varannan dag kanske? Eller öka lite snabbare första veckorna här för att sedan tillämpa 15 procent per treveckorsperiod. Blir nog bäst att gå på känsla och kroppens signaler och se Maffetonefarten som en liten "säkring" mot onödiga skador. Senaste året känns det som att i alla fall två av mina problem varit relaterade till pass med hög fart.
Dagens runda 22 minuter, snittpuls 136, topp 147, 4,4 km.
Det ger ju faktiskt en snittfart på 5 min/km. Rätt acceptabelt och helt ok tempo att förflytta sig framåt med. Fast å andra sidan saknade rundan helt och hållet backar.
Nu är jag riktigt sugen att komma igång igen och Maffetoneboken låg i brevlådan idag! Blir fin läsning på planet till Shanghai på fredag. Får se om det blir tillfälle att rapportera något om baklängeslöpning under nästa vecka...
Eftersom jag tänkt mig en lång återtågsperiod från skadeträsket enligt Maffetones träningsprinciper så har jag stt pulsklockans övre larmgräns på 180-35=145 slag per minut. Kan konstatera att den farten känns riktigt trivsam att springa i. Inte särskilt jobbigt i 20 minuter i alla fall. Inser dock att om det skall ge något får man köra rejäla rundor...
Men, eftersom jag har tiden med mig och inte har någon press att komma i form snabbt så ska jag än en gång satsa på rätt så försiktig upptrappning. Har ju läst en del olika riktlinjer om 10 procent i veckan men också 10-15 procent per treveckorsperiod. Hmm, procent från vadå? Ska jag börja på 30 minuter varannan dag kanske? Eller öka lite snabbare första veckorna här för att sedan tillämpa 15 procent per treveckorsperiod. Blir nog bäst att gå på känsla och kroppens signaler och se Maffetonefarten som en liten "säkring" mot onödiga skador. Senaste året känns det som att i alla fall två av mina problem varit relaterade till pass med hög fart.
Dagens runda 22 minuter, snittpuls 136, topp 147, 4,4 km.
Det ger ju faktiskt en snittfart på 5 min/km. Rätt acceptabelt och helt ok tempo att förflytta sig framåt med. Fast å andra sidan saknade rundan helt och hållet backar.
Nu är jag riktigt sugen att komma igång igen och Maffetoneboken låg i brevlådan idag! Blir fin läsning på planet till Shanghai på fredag. Får se om det blir tillfälle att rapportera något om baklängeslöpning under nästa vecka...
fredag 14 mars 2008
BK
Fredag 14/3: Hade tänkt köra ett gympass på lunchen men gamla bekanta hörde av sig och det blev till att byta ut träning och mackor mot burgarkungens pommes. Gott.
Har ikväll drabbats av en ordentlig släng av löpabstinens och surfat Maffetone hela kvällen.
http://www.rrca.org/resources/articles/slowdown.html
http://www.dietist.se/fraagor/forbattra-amnesomsattningen-och-fettforbranningen-med-maffetone-metoden/
http://formationflier.spaces.live.com/
Kunde inte heller hålla mig från att beställa en svensk version av en Maffetone-bok. Kanske skulle man valt det engelskspråkiga orginalet men jag somnar snabbt nog som det är på kvällarna (när jag har lite tid att läsa...).
Undrar hur länge jag kan hålla mig från att börja löpa igen?
Har ikväll drabbats av en ordentlig släng av löpabstinens och surfat Maffetone hela kvällen.
http://www.rrca.org/resources/articles/slowdown.html
http://www.dietist.se/fraagor/forbattra-amnesomsattningen-och-fettforbranningen-med-maffetone-metoden/
http://formationflier.spaces.live.com/
Kunde inte heller hålla mig från att beställa en svensk version av en Maffetone-bok. Kanske skulle man valt det engelskspråkiga orginalet men jag somnar snabbt nog som det är på kvällarna (när jag har lite tid att läsa...).
Undrar hur länge jag kan hålla mig från att börja löpa igen?
onsdag 12 mars 2008
Två gånger gym
Onsdag 12/3: Det har varit vila sedan i söndags. Bara ett par försiktiga lunchgympass i måndags och idag.
Inledde en Ibumetin-kur i söndags. Piller och kräm tre ggr dagligen och vila för benen. Smärtan har succesivt lagt sig i vänsterhöften under gårdagen och idag. Nu kan jag gå utan att det gör ont. Vissa vridande obetänkta rörelser med belastning på benet gör fortfarande ont. Lustigt hur kroppen fungerar. De senaste dagarna har min onda högerljumske inte alls kännts. Det onda har liksom dränkts i känslorna i vänsterhöften. Idag var de emellertid tillbaka.
Tänker mig att det blir vila i alla fall någon vecka till, sedan kanske man kan börja jogga lite. Egentligen hade jag velat ta en liten tur med gubbarna i Sjövalla på tisdag. Får se hur det blir.
Långfredagen sedan drar jag med familjen till Shanghai så då blir det väl lite si och så med löptillfällena. Det finns löpband i källaren i huset där vi ska bo så det är ju inte helkört om benen är bra. Man kanske skulle prova på baklängeslöpning när man är där. Jag var där för ganska precis sex år sedan och då såg jag flera exempel på människor som var ute och joggade, baklänges! Fattar inte riktigt hur det funkar i den trafiksituationen. Såg i alla fall lite lustigt ut.
Inledde en Ibumetin-kur i söndags. Piller och kräm tre ggr dagligen och vila för benen. Smärtan har succesivt lagt sig i vänsterhöften under gårdagen och idag. Nu kan jag gå utan att det gör ont. Vissa vridande obetänkta rörelser med belastning på benet gör fortfarande ont. Lustigt hur kroppen fungerar. De senaste dagarna har min onda högerljumske inte alls kännts. Det onda har liksom dränkts i känslorna i vänsterhöften. Idag var de emellertid tillbaka.
Tänker mig att det blir vila i alla fall någon vecka till, sedan kanske man kan börja jogga lite. Egentligen hade jag velat ta en liten tur med gubbarna i Sjövalla på tisdag. Får se hur det blir.
Långfredagen sedan drar jag med familjen till Shanghai så då blir det väl lite si och så med löptillfällena. Det finns löpband i källaren i huset där vi ska bo så det är ju inte helkört om benen är bra. Man kanske skulle prova på baklängeslöpning när man är där. Jag var där för ganska precis sex år sedan och då såg jag flera exempel på människor som var ute och joggade, baklänges! Fattar inte riktigt hur det funkar i den trafiksituationen. Såg i alla fall lite lustigt ut.
söndag 9 mars 2008
Maffetone
Söndag 9/3: Bara jag blir bra så ska jag.... Hur många gånger har jag inte tänkt det? Rätt många!
Har nu fått en ny idé tack vare Benet . Maffetone! Det låter ju som någonting enkelt och rättfram att följa. Att springa långsamt måste ju rimma bra med att minska belastning på senor och muskler och kanske leda till mindre skador.
Jag var ju helt klart på gång att komma tillbaka ännu en gång i ordningen för bara någon vecka sedan. För mycket och för fort fällde mig dock återigen när klockan ringde för sista varvet.
Tänker mig att jag vilar ett tag nu tills det onda i ljumskar/höfter lagt sig. Sedan blir det upptrappning i Maffetone-fart. Se här. Kanske ska jag köra hela kitet med kontrollturer på mätta sträckor och uppföljning. Möjligen blir det intressantare och kanske lättare att hålla sig från att rusa på så fort det känns bra.
Pulsen borde alltså ligga under 180-35-5=140 slag/min. Det är inte mycket det men rätt bekvämt skulle jag tro. Lite fundersam på om jag ska dra bort de där sista fem slagen. Jag har ju varit skadad så enligt formen borde jag ju det. Ska fundera på det, man kanske kan ta ett par rundor och känna på det? 140 borde ju innebära att man så gott som stannar om det lutar lite uppför...
Har nu fått en ny idé tack vare Benet . Maffetone! Det låter ju som någonting enkelt och rättfram att följa. Att springa långsamt måste ju rimma bra med att minska belastning på senor och muskler och kanske leda till mindre skador.
Jag var ju helt klart på gång att komma tillbaka ännu en gång i ordningen för bara någon vecka sedan. För mycket och för fort fällde mig dock återigen när klockan ringde för sista varvet.
Tänker mig att jag vilar ett tag nu tills det onda i ljumskar/höfter lagt sig. Sedan blir det upptrappning i Maffetone-fart. Se här. Kanske ska jag köra hela kitet med kontrollturer på mätta sträckor och uppföljning. Möjligen blir det intressantare och kanske lättare att hålla sig från att rusa på så fort det känns bra.
Pulsen borde alltså ligga under 180-35-5=140 slag/min. Det är inte mycket det men rätt bekvämt skulle jag tro. Lite fundersam på om jag ska dra bort de där sista fem slagen. Jag har ju varit skadad så enligt formen borde jag ju det. Ska fundera på det, man kanske kan ta ett par rundor och känna på det? 140 borde ju innebära att man så gott som stannar om det lutar lite uppför...
Långsamt och lite
Söndag 9/3: Jag har skrivit tidigare om hur min motivation saknar gränser. Fast när jag vaknade kl sex och regnet hammrade på rutorna fegade jag faktiskt ur och vände på kudden och slummrade en timme till. Fast efter detta tog jag faktiskt en kort, långsam och blöt tur. Höger ljumske känndes sådär men jag tror det gick bra.
Något som däremot irriterar mig är att det nu gör ont på vänster sida också, fast lite mer på utsidan. Man skulle kunna tro att jag inbillar mig och känner efter för mycket. Fast jag tror inte det. Kanske bara något som hoppat snett och legat och gnagit lite mot någon benknöl under de 26 minutrarna som turen varade. Jo så måste det förstås vara. Säkerligen som bortblåst imorgon...
Har fattat ett beslut idag om att låta dumdristigheter som intervallpass och snabbdistans vara för överskådlig tid framåt. Det blir bara elende om farten skruvas upp. Även om det känns aldrig så bra under själva passet. Årets två mål har ju ingenting med fart att göra så varför skulle jag pressa mina små och sköra leder med tempoökningar? Kanske lite lättare fartlek någon gång ibland när sommaren närmar sig..
Något som däremot irriterar mig är att det nu gör ont på vänster sida också, fast lite mer på utsidan. Man skulle kunna tro att jag inbillar mig och känner efter för mycket. Fast jag tror inte det. Kanske bara något som hoppat snett och legat och gnagit lite mot någon benknöl under de 26 minutrarna som turen varade. Jo så måste det förstås vara. Säkerligen som bortblåst imorgon...
Har fattat ett beslut idag om att låta dumdristigheter som intervallpass och snabbdistans vara för överskådlig tid framåt. Det blir bara elende om farten skruvas upp. Även om det känns aldrig så bra under själva passet. Årets två mål har ju ingenting med fart att göra så varför skulle jag pressa mina små och sköra leder med tempoökningar? Kanske lite lättare fartlek någon gång ibland när sommaren närmar sig..
fredag 7 mars 2008
Aldrig får man vara nöjd...
Fredag 7/3: Tro det eller ej men tamejsjutton om jag inte fått ont på ett nytt ställe... Höger ljumske. Kände i slutet på måndagen att det gjorde ont när jag gick. Inte super men fullt tillräckligt för att ana oråd. Försöker dra mig till minnes vad det kan bero på. Förra torsdagens intervall pass gjorde ju lite ont där och kanske slant jag bakåt med rullskidan i det lilla slasklagret i söndags morse men det onda var inget jag tänkte på i söndags i alla fall.
Det skulle ju också kunna vara en följd av alltför snabb upptrappning och ett konditionspass för mycket förra veckan. Lördag för två veckor sedan tog jag ju mitt första timslånga pass på länge. Därefter följde cykling på måndag, ett nytt pass på knappt en timme långsam löpning på tisdagen, snabba intervaller och totalt en timmes löpning på torsdagen. Nytt cykelpass på fredagen och ett avslutande rullskidspass på söndagen. Kanske lite i överkant men man vill ju så mycket.
Har därför tagit det lugnt denna veckan. Lunchgympass på tisdag och torsdag. Igår tog jag också en liten testjogg på 27 minuter. Väldigt långsamt, knappt pulsen steg under de 5,2 kilometer som passet varade. Ljumsken kändes men inte jättemycket. Tror inte den blivit värre till idag i alla fall.
Mycket funderingar just nu på hur jag ska tackla detta. Tycker ju inte att man kan kalla det en skada ännu. Det lutar åt att jag drar ner på träningen ett tag och ser vartåt det bär. Tänker mig 20-30 minuters jogg varannan-vartredje dag. Givetvis vara vaksam på om det blir värre.
Är extremt less på denna eviga kedja av elende. Läste på Benets blog om Miffasola eller vad en snubbe nu hette. Man skullebara löpa lågintensivt i månadsvis och farten skulle komma på köpet. Efter ett tag skulle lite intervaller läggas in. Upplägget lät tilltalande men jag tror att jag skulle få svårt att inte frestas att öka farten när det känns bra.
Det jag emellertid dragit som slutsats de senaste dagarna är att det är alltför lätt att åka på skador om man hoppar över vilodagar eller kör alternativ träning istället för vila. Måste lära mig detta...
Det skulle ju också kunna vara en följd av alltför snabb upptrappning och ett konditionspass för mycket förra veckan. Lördag för två veckor sedan tog jag ju mitt första timslånga pass på länge. Därefter följde cykling på måndag, ett nytt pass på knappt en timme långsam löpning på tisdagen, snabba intervaller och totalt en timmes löpning på torsdagen. Nytt cykelpass på fredagen och ett avslutande rullskidspass på söndagen. Kanske lite i överkant men man vill ju så mycket.
Har därför tagit det lugnt denna veckan. Lunchgympass på tisdag och torsdag. Igår tog jag också en liten testjogg på 27 minuter. Väldigt långsamt, knappt pulsen steg under de 5,2 kilometer som passet varade. Ljumsken kändes men inte jättemycket. Tror inte den blivit värre till idag i alla fall.
Mycket funderingar just nu på hur jag ska tackla detta. Tycker ju inte att man kan kalla det en skada ännu. Det lutar åt att jag drar ner på träningen ett tag och ser vartåt det bär. Tänker mig 20-30 minuters jogg varannan-vartredje dag. Givetvis vara vaksam på om det blir värre.
Är extremt less på denna eviga kedja av elende. Läste på Benets blog om Miffasola eller vad en snubbe nu hette. Man skullebara löpa lågintensivt i månadsvis och farten skulle komma på köpet. Efter ett tag skulle lite intervaller läggas in. Upplägget lät tilltalande men jag tror att jag skulle få svårt att inte frestas att öka farten när det känns bra.
Det jag emellertid dragit som slutsats de senaste dagarna är att det är alltför lätt att åka på skador om man hoppar över vilodagar eller kör alternativ träning istället för vila. Måste lära mig detta...
måndag 3 mars 2008
Rullskidor i snöfall
Måndag 3/3: Det blir en dag försent med träningsrapporten. Vaknade igår söndag kl 06.00, rätt trött men masade mig trots allt upp innan resten av huset vaknade. Hade bestämt mig för att köra rullskidor någon gång under dagen och det var på något vis bäst att bränna av passset innan det kom något annat i mellan. Fick också för mig att vasaloppet skulle göra sig bra med passet avklarat.
Det var nästan mörkt när jag bytte om och under de tio minutrarna det tog runt halv sju så föll termometern en och en halv grad till drygt nollan bara. Dessutom började det regna. Rullskidor i regn är obra... Satte ett par femliters plastpåsar över pjäxorna för att undvika den mesta sörjan. Det blir ohyggligt geggigt och blött att rulla på blöta vägar. Inte roligt alls.
Väl utanför dörren hade regnet övergått till snö och jag tvekade en aning. Det funkar inget vidare om snön lägger sig på backen. Bakhalt och allmänt sladdigt och rent livsfarligt. Stakade i alla fall iväg. Kände mig trots allt rätt full i jävlar anamma. Tog Vällsjörundan i ett makligt tempo.
Det var bara de sista trehundra metrarna ungefär som vädret orsakade problem. Slasken började lägga sig på asfalten när jag kom upp på höjden nästan hemma. Högerskidan släppte helt bakåt nästan varje kick. Antagligen var det snön eller också har den börjat ge sig. Kanske dags att försöka serva den lite. De sköts rätt dåligt av mig...
Rundan tog totalt drygt 40 minuter och det var rätt blöt och kall jag kom in efter lite stretch. En skvätt mikrad kaffe från lördagskvällen satt som en smäck efter duschen till startskottet!
Idag måndag har det blivit vila från lunchgymmet på grund av vabbande. Hoppas kunna ta ett litet gymnastikpass imorgon lunch och eventuellt jogga med sjövallagubbarna på kvällen.
Det var nästan mörkt när jag bytte om och under de tio minutrarna det tog runt halv sju så föll termometern en och en halv grad till drygt nollan bara. Dessutom började det regna. Rullskidor i regn är obra... Satte ett par femliters plastpåsar över pjäxorna för att undvika den mesta sörjan. Det blir ohyggligt geggigt och blött att rulla på blöta vägar. Inte roligt alls.
Väl utanför dörren hade regnet övergått till snö och jag tvekade en aning. Det funkar inget vidare om snön lägger sig på backen. Bakhalt och allmänt sladdigt och rent livsfarligt. Stakade i alla fall iväg. Kände mig trots allt rätt full i jävlar anamma. Tog Vällsjörundan i ett makligt tempo.
Det var bara de sista trehundra metrarna ungefär som vädret orsakade problem. Slasken började lägga sig på asfalten när jag kom upp på höjden nästan hemma. Högerskidan släppte helt bakåt nästan varje kick. Antagligen var det snön eller också har den börjat ge sig. Kanske dags att försöka serva den lite. De sköts rätt dåligt av mig...
Rundan tog totalt drygt 40 minuter och det var rätt blöt och kall jag kom in efter lite stretch. En skvätt mikrad kaffe från lördagskvällen satt som en smäck efter duschen till startskottet!
Idag måndag har det blivit vila från lunchgymmet på grund av vabbande. Hoppas kunna ta ett litet gymnastikpass imorgon lunch och eventuellt jogga med sjövallagubbarna på kvällen.
lördag 1 mars 2008
Ny milsten
Lördag 1/3: Igår fredag blev det i alla fall en tur på lunchen med Magnus till Rambergsvallen för mitt första intervallpass på ca ett och ett halvt år. I somras körde jag visserligen en hel del tempopass men eftersom jag var styrd av sjukgymnastens direktiv blev det aldrig några intervaller. Igår var det emellertid dags, trots att jag var lite orolig för lite ont runt höger utsidas fotknöl.
Vi värmde med jogg dit vilket tog oss knappt en kvart. Därefter föresatte jag mig att köra fem åttahundringar. Tempot fick bli vad det ville och jag körde 90 sekunders gåvila emellan. Det visade sig bli överraskande bra, 2.51, 2.45, 2.43, 2.44, 2.45. Efter femte intervallen gick det inte att motivera sig att göra fler. Det var ju fem jag tänkt mig och fem jag gjorde.
Försökte ta rygg på Magnus som körde tusenmetersintervaller i samma fart som jag körde mina. Det gick inget vidare och jag lade ner tempoträningen för dagen och joggade runt lite medan han körde klart sina. Högerfotens vrist och hälsena känndes bara bra på det mjuka plana underlaget och jag var nöjd med min insats.
Väl tillbaka vid jobbet kunde jag summera 12,4 km på 1,03. Super att inte hälen/vristen verkar ha farit illa av det hela heller. Den senaste skadan i raden "toppen-på-vaden-skadan" känns som att jag kan avskriva som läkt. De senaste rundorna har inte gjort den värre. Ska visserligen fortsätta att trappa upp försiktigt för att vara på säkra sidan och verkligen försöka undvika nytt skit. Tycker mig fått min beskärda del nu. Tror mig dock vara på gång igen.
Kommande veckan tänkte jag försöka prioritera rullskidor och cykling. Något eller ett par försiktigare löppass bara.
Vi värmde med jogg dit vilket tog oss knappt en kvart. Därefter föresatte jag mig att köra fem åttahundringar. Tempot fick bli vad det ville och jag körde 90 sekunders gåvila emellan. Det visade sig bli överraskande bra, 2.51, 2.45, 2.43, 2.44, 2.45. Efter femte intervallen gick det inte att motivera sig att göra fler. Det var ju fem jag tänkt mig och fem jag gjorde.
Försökte ta rygg på Magnus som körde tusenmetersintervaller i samma fart som jag körde mina. Det gick inget vidare och jag lade ner tempoträningen för dagen och joggade runt lite medan han körde klart sina. Högerfotens vrist och hälsena känndes bara bra på det mjuka plana underlaget och jag var nöjd med min insats.
Väl tillbaka vid jobbet kunde jag summera 12,4 km på 1,03. Super att inte hälen/vristen verkar ha farit illa av det hela heller. Den senaste skadan i raden "toppen-på-vaden-skadan" känns som att jag kan avskriva som läkt. De senaste rundorna har inte gjort den värre. Ska visserligen fortsätta att trappa upp försiktigt för att vara på säkra sidan och verkligen försöka undvika nytt skit. Tycker mig fått min beskärda del nu. Tror mig dock vara på gång igen.
Kommande veckan tänkte jag försöka prioritera rullskidor och cykling. Något eller ett par försiktigare löppass bara.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
